De 17 stamhemmanen i Långhed

Från början fanns det 17 olika stamhemman i Långhed. Marken på dessa hemman blev, allt eftersom gårdarna gick i arv, allt mer uppstyckad och svårare att använda. För att på något vis försöka att få bukt med detta problem infördes laga skifte. Laga skifte gick fram Långhed 1896-1903.

På den tiden låg gårdarna tätare och hade sina ägor spridda här och där. Lantmätare kom ut till byarna och försökte skifta åkerplättarna mellan gårdarna så att ägorna skulle bli mer sammanhängande. Det fanns dock inte tillräckligt mycket mark i Långhed för att man skulle Kunna utföra laga skifte till full tillfredsställelse. Detta ledde till att några av gårdarna var Tvungna att rivas och flyttas till andra ställen där de kunde få sammanhängande jord.

Tyvärr byggdes inte alla parstugor upp igen i originalskick. 1900-talet hade börjat och vid åter uppbyggandet av gårdarna valde man att bygga i den modernare villastilen. De gamla gårdarna som revs hade många vackra väggmålningar som gick förlorade då man inte byggde upp dem i originalstil. Plankor som egentligen hörde hemma i en stora herrstugor passade inte
till väggarna i de nya husen. ”PellPers”, som blev utflyttat till Långbo, var en av de gårdar som hade väggmålningar. Ägarna var dock kloka nog att ta med sig målningarna från ett rum till Långbo och satte upp dessa när de byggde sitt nya hus.

Öresland är enligt Bra Böckers Uppslagsverk 1/8 markland. Markland är enligt samma källa ett mått på jordegendom, för vilken en mark silver årligen erlades i avrad (arrende). Det indelades i sin tur i öresland, örtugsland och penningland.

Björn Busénius, Lantmäteriverket har följande förklaring på förklaring till öresland och penningland.

”Det gick 24 penningland på ett öresland. Ett öresland motsvarade den areal av en åker vars utsäde var värt ett öre. I Gästrikland räknades jord till ett öresland till en yta av 189 stänger i längd och 9 stänger i bredd. Då varje stång var 9 alnar blev ett öresland god jord till tan 13,122 kvadratalmar = 4,5625 m2. Om jorden var sämre lade man till 1,2 eller flera
stänger i längd och bredd. Det fortfarande använda arealmåttet ett tunnland = 4,937 m2 motsvarar ganska väl en areal man ursprungligen avsåg med ett öresland, dvs 4,52 5 m2.”

Långhed 1, Schols
På 1600-talet levde en man vid namn Sjul Eriksson. När hans sonson, född 1679 tog över gården nämns ”Schols” för första gången i släktboken. Åtta öresland, 12 penningland.

Långhed 2, ”Erskérs
Bonden Erik Ersson född 1701. Då nämns ”Erskérs” första gången i släktboken. Åtta öresland, 12 penningland. Gården är riven. Den låg mitt i byn, mellan Hågensens och staketet framför. Deras ekonomibyggnader låg där Godtemplarhuset senare byggdes. Bonden dog före laga skiftet. Änkan for då till Amerika. Så småningom revs allt ned.

Långhed 3, Janpers
Långhed 3, nämns i 1630 års jordbok om en storlek på 3 öresland och 18 penningland. Gårdens namn ”JanPers” nämns första gången vid sekelskiftet 1700/1800 i släktboken. Möjligen kommer namnet från en Johan Pehrsson född 1651. Storleken är då sju öresland och 12 penningland. Gården flyttades inte vid laga skifte utan ligger kvar.

Ingrid skriver att gården kanske gick i handel. Följande kan man gissa sig till genom efterforskningar i ovanåkers släktbok. Om någon läsare känner till sanningen så skicka ett mail.

Några år före 1880 bor bonden Lars Olsson (3-L-8) på gården tillsammans med sin fru Johanna Sörling. Hans enda syskon Brita Olofsdotter har flyttat till Jon-Lars (4-L-22) och blir sedermera mormor till Algot Hisved.
1880 tar Lars och Johanna med sig alla sina barn och emigrerar till USA. Kanske är det i samband med det, möjligen för att få pengar till biljetter, eller när Lars gamla mamma dör 4 år senare som gården säljs. Gården har då en storlek på 5 öresland.

Ungefärsamtidigt hittar vi en Erik Larsson (20-G-25) från Halls i Gundbo. Erik är född 1855 och skulle 1880 vara 25 år gammal. Alftasockens släktbok anger att han först var bonde i Långhed 3, och senare bonde i Långhed 7. Det är inte omöjligt att det var han som köpte gården Janpers 1880. Men senare flyttade till Per-Anders.
Erik gifter sig 1878 med Marta Jonsdotter (20-G-28). Okänt när de flyttar till Per-Anders men några släkled senare är de farmor och farfar till John och Britt-Marie Eriksson från Per-Anders.

Långhed 4, ”OlJons”
Långhed 4, ”OlJons”: Namnet ”OlJons” kommer kanske efter bonden Olov Jonsson född 1661. 10 öresland,sex penningland. Det var kanske den största gården i Långhed. En avsöndring av ”OlJons” kallas Subb 4 ”JonLars” Även den är 10 öresland och sex penningland. Namnet JonLars nämns första gången 1782.

Långhed 5, ”Sares”
Det fanns en Sara Eriksson född 1723, då nämns ”Sares” första gången i släktboken. 10 öresland.

Långhed 6, ”PellPers”
Där fanns en Per Persson född 1625. 1708 nämns gården första gången i släktboken. Nio öresland och 12 penningland. Nr. 6 blev utskiftat och hamnade i Långbo där de hade sina fäbodar. Allt revs här i Långhed. Gården låg där Stig och Yvonne Lind har sin nybyggda gård. Subb 6: En bror bröt sig ur hemmanet och byggde upp en stor och präktig gård som kallas ”Nystänges”. Tre öresland.

Långhed 7, ”PerAnders”
1704 fanns en Per Andersson på gården. Den nämndes i släktboken första gången 1789. 10 öresland. Senare hälften av 1800-talet gick gården ur samma släkt, som gick att följa till 1500-talet. De ärvde ”OlPers” och flyttade dit. Gården såldes då till nuvarande ägare.

Detta inträffade troligen någon gång runt sekelskiftet. Bonden Olof i OlPers dör nämligen 1899 vid en ålder av 32 år och hans fru 1903, hon är då 31 år.

Långhed 8, ”ErikOls”
Erik Olovsson född 1636. Först 1789 nämns ”ErikOls” första gången i släktboken. Gården låg nedanför ”Höka”. Åtta öresland. Gården blev utflyttad efter laga skifte, endast bryggstugan blev kvar. Huvudgården var lika stor som ”Pallars”. Den flyttades till gränsen mot Näsbyn, bortom Hasse Skog.

Långhed 9, ”Höka”
Namnet ”Höka” har inte gått att spåra var det kommer ifrån, men det nämns första gången i släktboken 1708. Åtta öresland.

Långhed 10
”EricNils”-”Jonases”-”Olers” 1841 nämns ”Jonases” första gången i släktboken. Fem öresland.

Långhed 11, ”OlSvens”
1801 nämns ”OlSvens” första gången i släktboken. Åtta öresland.

Långhed 12, ”Pallars”
11 öresland, 12 penningland.
Namnet lär ska komma från en Per Larsson född 1622. Gården nämnes vid namn första gången 1706. På 1700-talet fanns mest envåningshus och huvudbyggnaden på Pallars var huset som står med långsidan mot ladugården.

Men när man byggde de nyt huset under 1800-talet blev det ändring på det. Enligt folkmun ska pojken från Pallars ha träffade en flicka från en gård i Näsbyn och hon fick löfte om att om hon flyttade till Pallars skulle de bygga ett nytt lika stort hus där som det hon kom ifrån. På gården hon kom ifrån hade man en långkammare på baksidan av det stora huset och hela huset var breddat så det blev tre fönster på gavlarna och med brutet tak.

Så var det hela igång och det blev sedan på detta sätt man byggde många bondgårdar i mitten av 1800-talet.

På andra sidan ån nedanför Pallars finns en skäkt som fyra gårdar hade del i. Varje bondgård hade del i en skäkt.

Långhed 13, ”OlPers”
Gården har fått sitt namn efter en Olof Persson född 1696. Nämnes första gången i släktboken 1696. 12 öresland, 19 penningland. En son i ”OlPers” bröt sig ur hemmanet och byggde upp i ”Hisveden” ”Hisvedjorna”. Fyra öresland, 19 penningland.

Kuriosa om gården och Erk-Jansarna.
På 1840 kom en man från Biskopskulla i Uppland och predikade en lära som dåtidens etablissemang inte kunde acceptera. Han var kristen och trodde på Gud, men han godkände inte de gamla psalmböckerna och de religiösa skrifterna. Han kom till vår socken och predikade och fick många anhängare. Han ordnade bokbål i Tranberg mellan Alfta och Edsbyn där han brände religiösa skrifter.

Samhället tyckte att han uppviglade folk och länsman skickades efter honom. En dag kom han till Olpers, kanske hade han ett möte där. Det var mycket folk där och länsman var efter honom. Han kröp upp på tredje vind i bryggstugan och gömde sig bakom murstocken så ingen kunde komma åt honom.

Då ropade de och hotade att släppa osläckt kalk över honom( ett ämne som fräter) och då kom han fram så småningom.

Erik Jansson fick många anhängare i Långhed och till slut när han inte längre kunde vara kvar I Sverige emigrerade han och hans anhängare till USA där de bildade kolonin Bishop Hill i Illinois. Från Långhed följde då 32 personer med, vilket var mycket folk på den tiden. Hans lära delade till och med på par och det var många tragedier som utspelade sig i familjerna här omkring.

Senare runt sekelskiftet till 1900 när TBC:n var vanlig fanns vissa gårdar som drabbades hårt. Olpers var en av dem. Fyra personer ur samma familj dog och när någon ny flyttade in smittades även den av lungsoten som det hette på den tiden. Människor visste inte att det var smittsamt och man låg ofta i samma säng och hostade och använde samma fällar och vädrade varken rummen eller sängkläderna. Allt blev nedsmittat.

Men så flyttade en sjuksköterska in i huset och hon visste hur man skulle bli fri smittan. Hon öppnade fönstren, brände alla sängkläder och gjorde ordentligt rent och fick så bukt på smittan.

Gården tvärs över åkern Erikols var också ett lungsotshus.

Långhed 13, ”Hisved”
En son i ”OlPers” bröt sig ur hemmanet Långhed 13 och byggde upp i ”Hisveden” ”Hisvedjorna”.
Efter hemmansdelningen är skatten på OlPers 8 öresland, skatten på Hisved är fyra öresland och 19 penningland.

Långhed 14, ”LarsJons”
1831 nämns gården första gången. Namnet kommer kanske efter en Lars Jonsson som levde runt 1652. Gården flyttades efter laga skifte. Den stod förut vid andra sidan vägen om ”OlPers”. Möjligen där Rens Jonas byggde. Sju öresland. ”LarsJons” flyttades till andra sidan ån vid Silfors. Där gården ligger idag.

Långhed 15.”OlAnders”
1660 nämndes gårdsnamnet första gången. Åtta öresland. Hemmanet fortsatte inte i samma ägo efter laga skifte. Nr.15 flyttades till ”AndersPers”. Bryggstugan brann ner. Stora gården stod tom tills ”AndersPers” köpte den. Det var inget släktskap dem emellan. Sonen och dottern gifte sig på varsitt håll. Gården stod på andra sidan vägen vid ”Pallars”. Där är nu bara en åker.

Långhed 16, ”Erskers”
1792 nämns ”Erskers” första gången i släktboken. 11 öresland.
Subb.16: En son Per Persson född 1813 bröt sig ur hemmanet och byggde en gård lite längre bort ”Nygårds”. Fem öresland,12 penningland.

Långhed sub16, ”Nygårds”
1792 nämns ”Erskers” första gången i släktboken. 11 öresland.
Subb.16: En son Per Persson född 1813 bröt sig ur hemmanet och byggde en gård lite längre bort ”Nygårds”. Fem öresland,12 penningland

Långhed 17, ”Hanses”
Erik Hansson son till bonden H. Larsson ”Hanses” 1654-1699. Då nämndes ”Hanses” i släktboken. Sju öresland. Släkten kan följas till 1500-talet. Kanske flera generationer längre tillbaka. Vi kommer inte längre än till 1500-talet i Alftas släktbok.

Ovanstående fakta om Långheds 17 stamhemman bygger på uppgifter framtagna av Ingrid Hansgård, nedskrivet på data av Kersti Hisved. Bilder och ytterligare material samt teorier med bilder och bomärken av Pär Hisved

Bomärkena kommer från ovanåkers släktbok.